En vacker höstdag har jag visat vägen för två och fyrbenta i den åldriga skogen...

Som fåglarna sjöng för mig i den väldiga skogssalen med strålkastare längs marken...

Dem visade mig, med sina söta röster, precis åt vilket håll vi skulle gå...     

Och mattes ögon tindrade extra vackert i solljuset varje gång hon kastade sina blickar på mig...  

Kanske, tänker jag utfluffad på ryamattan, har min blogg faktiskt blivit en någon gång i veckan blogg. Men å andra sidan är det bättre än en aldrig blogg. Hur som helst är jag lite halvt i tokvett utan någon som helst etikett såhär under denna högst kliande vinterpåpälsningsperiod. Efter förmiddagspromenaden hoppade jag upp i soffan och rullade mig så att prydnadskuddarna flög åt alla håll och kanter tillsammans med diverse filtar och hårtussar. Matte gav mig onda ögat och hämtade ett av hushållets monster för att suga upp min vacka soffmarkering, men lika glad var jag för det för att inte tala om yr i mitt clementinhuvud. Min blick skvallrar om det värsta av busiga trotserier nuförtiden, det kryper i huden, pirrar i magen och kittlar i nosen - höstsuset gör mig som förbytt...

Skräpmatte bara skriver och skriver, men inte i min blogg minsann. Efter att ha gett henne en hel del onda bloggögon intar jag nu sofföhörnet för vidare filosoferande. Trots att inget av mina högst kloka funderingar syns till något här...

Nåja, för den här ynka gången kan jag i alla fall meddela att jag rusat den vackra stranden runt under förmiddagen, med bästaste Nicki. För att inte tala om vilken underbart solig höstpromenad som avlöpte under gårdagen - med bland annat sötaste Ebba i solskenet ...

Nedan följer lite av dagens äventyr:

Den här gången lyckades vi sitta fint

Men bara för en mycket kort stund...

Sedan gjorde jag mest som min förebild Nicki gjorde...

Till min stora lycka fick jag ansvar (tillsammans med diverse tvåbenta) för den söta damen Ebba under eftermiddagsrundan i skogen, jag blev som vanligt alldelens yr i trasorna av söta Ebbas närvaro. Nicki hängde såklart också på som allas vår "hundmamma". Och som jag och Ebba rusade, kulle upp och kulle ner ven vi fram tillsammans - trasselsudd och kortbent,...

Sedan ville matte fota oss när vi "satt fint", men vi hade annat att tänka på - som det här högst intressanta tallbarret...

...tallbarrstokig Tidus...  

Jag har fått ett utökat smakförråd av hussen och matten, en mustig ripgryta har anrättats till brinnande ljus i höstmörkret och självklart serverades även jag en egen vovvebuffé. På ett silverfat lades kronan på verket, själva riphjärtat. Behöver jag säga att det formligen exploderade av smaker i munnen på mig...GOTT!

Kanske gjorde jag honom lite sur igår, kung Bore det vill säga...eller så är det i sådana här sammanhang man uttrycker det; "när man talar om trollen". För när jag låg som bäst och fluffade i soffan igårkväll stormade det till ordentligt utanför fönstren. Farfar vind knackade illsket på rutan och när jag och matte tittade ut såg vi hur det snöade (!) Jag borrade ner huvudet djupt i filten efter den åsynen, och snart drömde jag mig bort över vintervita isvidder...

Hösten är verkligen kommen, med starka krafter har farfar vind nu än en gång rivit ner de mesta av eldfärgade löv. Världen som varit så vacker där ute, med brinnande trädkronor i klart solsken är nu inte mycket mer än grå och kall. Och så vädrar jag i luften, förnimmer en stor återkomst av vit vila - Kung Bore har börjat sin resa mot oss.

Ibland öppnar husse och matte Tidus-spa här hemma. Då jag som bekant får ligga halvsovande på badrumsgolvets tjocka matta till massage, kloklippning, hårfrisering och tandborstning. Kvällens behandling bestod främst av kloklippning och tandborstning och som jag suger med munnen för fulla muggar när jag vädrar den delikata leversmakande tandkrämen. Tungan vet inga gränser för slurpande och fladdrande när tandborsten åker fram - "aaah" pustar jag förnöjt mellan tänderna medan den goda smaken rinner runt i munnen. Låt inte tandborstningen ta slut snälla tvåbenta, kan jag inte få sova med tuben mån tro...? Det finns inget slut på levertandkrämens revolution i fyrbenta kretsar!