Hussen och matten tog mig med på en inlinestur på eftermiddagen, wee vad det sög härligt i magen! Fullt ös medvetslös galopperade jag intill deras fyrhjulta skor. Högst intressant var allt dessa rullskridskor som plötsligt förvandlade hussen och mattens annars så stötiga gång till något riktigt hundelegant. Vi gled fram i graciös formation med glädje i våra blickar, men det blev inte en allt för lång tur i värmen som avslutades med en kall törstsläckare.

Matten har som tidigare nämnt ägnat sig åt konstutställning, men tyvärr då åt helt fel motiv om ni frågar mig. För vilken springare är ädlare än den mindre sorten i familjen canis? Borde det inte ha varit jag som stegrade i formernas värld...

Matten har ägnat sig åt en konstutställning under dagen medan jag levt rövare hemma hos Nicki. Men som det anstår en liten hundprins blev jag undsatt av min matte för en ordentlig promenad senare under dagen.

Dessutom har jag väntat en stund på husse tillsammans med matte i bilen, i tryggt förvar undan regn och blåst. Men något missförstånd måste det nog ändå ha blivit. Det borde snarare vara hussen (eller matten) som väntar på mig istället, när jag luffsar runt och utför mina högst viktiga bestyr. Så som pooperier och finstilta piss-skriverier, eller varför inte en tass-stämpel eller två på de bästa av sprättarställen i marken.

När matte tog ner mig på gården kom Selma farandes ur en bil. Med leende från öra till öra svansade hon mot mig i hundars hulahula dans. Mina lycko kväden lät inte vänta på sig, nu skulle det bli puss och kramkalas! Sedan fick vi gå kopplade följ brevid varandra med busighetens förhoppningar på våra ryggar. Och efter det, nere vid grusvägen intill vattenbrynet släpptes vi lösa. Som två galopphästar vid startskottet satte vi av, hivade iväg våra små kroppar i full fart, vred ur varenda droppe styrka ur darrande lemmar. Det blev en svängs råbus som avrundades med att jag bestämde mig för att nosa på en annan fyrbent i fjärran, en liten hundperson som också doftade så gott. Allt medan matte tittade åt ett annat håll...

För nu ligger jag deckad på vardagsrumsnmattan, på återseende.

Under dagen har jag spatserat promenadkilometrarna tillsammans med hussen. Detta medan matten haft annat för sig. Och när jag inte har busat med hussen i vanlig brottarordning har jag legat utsträckt på fluffmattan och kisat i solen...för att senare mot kvällen skämmas bort med en orange apelsinkatt i plysh. Goda plyshbulle att ruska på...

Ligger och lutar mig mot matten i soffan. Det är sorg här hemma då den kloke marsvinsfarbrorn Koffi vandrat vidare. Han som stöttade mig så fint när jag befann mig i svåra tider...farväl söte Koffi, till vi möts igen...

Rullesprätt i skogskrokarna tillsammans med gammelpuman Nicki;

Ute slår regnet hårt i backen

fyller alla gropar och hål med vatten,

myrorna gömmer sig djupt i stacken

och fåglarna kurar i träden för natten

Åskan mullrar hotfullt långt bort

och himlen skymmer i mörk ton,

inget där ute finner sig torrt

om det inte göms i varma bon

Men inne i soffhörnor glimtar varma pälsbollar

eller tassar i vädret och slöa svansar

små väsen som väljer vad som värme vållar,

ligger på rad i fluffighetens kransar

- Tidus Clim